Sökresultat

Runt 80 procent av dem som har Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan 40-50-årsåldern. Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Fynden är viktiga av flera skäl, inte minst möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp. Studien är nyl

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/blodprov-upptacker-alzheimers-hos-personer-med-downs-syndrom - 2025-10-09

Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. En forskargrupp från Lund universitet, visar nu att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom. Deras fynd, som publicerats i Nature Medicine och presenterades under Alzheimer's Association International Conference, visar också att nedsatt luktförmåga är starkt ko

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/lewykroppssjukdom-kan-upptackas-innan-symtom - 2025-10-09

Under de senaste åren har såväl forskare vid Lunds universitet som flera andra internationella forskargrupper framgångsrikt publicerat nya rön kring tidig och korrekt diagnostik av demenssjukdomar. Men fortsatt tar diagnostiken lång tid och kräver dyr och avancerad teknik. Nu har lundaforskarna utvecklat en prognostisk algoritm som väger samman enklare blodprov med snabba minnestester för att med

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-studie-enkelt-diagnostiskt-verktyg-forutsager-risken-alzheimer-pa-individniva - 2025-10-09

Det är inte, som man tidigare trott, bara skador i nervbanorna som ligger bakom de typiska rörelseproblemen efter en hjärnskada eller stroke – hormoner som frigörs efter sådana skador verkar bidra på ett dramatiskt och tidigare helt okänt sätt. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Resultaten tyder på att hormonblockerande preparat kan användas för att motverka rörelseprobleme

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/nya-forskningsfynd-kan-komma-att-forandra-behandling-av-hjarnskador-och-stroke - 2025-10-09

Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen i sjukdomen, vittnar berörda. Ändå har forskningen, i sin jakt på behandling, främst fokuserat på sjukdomens rörelsestörningar, ett senare symtom. Ny forskning visar att känslohjärnan påverkas tidigare i sjukdomsförloppet och därför bör ges mer fokus vid utvecklingen av nya behandlingar. Artikeln p

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/kanslohjarnan-en-nyckel-i-kampen-mot-huntingtons-sjukdom - 2025-10-09

Medan den sociala tilliten i Sverige och i andra västeuropeiska länder ligger på en relativt stabil och hög nivå, så dalar den i USA. Hur kan man förklara detta? Ny forskning visar att den amerikanska trenden till stor del kan förklaras av minskat förtroende för de politiska institutionerna samt av erfarenhet från att ha varit arbetslös. ”Skulle du säga att man i allmänhet kan lita på de flesta

https://www.soc.lu.se/artikel/unik-studie-visar-varfor-amerikaner-tappar-fortroende-varandra - 2025-10-09

Martin Joormann har försvarat sin avhandling i rättssociologi ”Legitimized Refugees: A Critical Investigation of Legitimacy Claims within the Precedents of Swedish Asylum Law” idag fredag 3 maj klockan 10 i Kulturens hörsal, Tegnérsplatsen i Lund. Fakultetsopponent var professor Åsa Wettergren, Göteborgs universitet.Avhandlingen analyserar hur Migrationsdomstolen legitimerar beslut som rör asylsök

https://www.soclaw.lu.se/artikel/martin-joormann-har-disputerat - 2025-10-09

Vad skulle en framtid utan antibiotika innebära för mänskligheten? Det en central frågeställning för två nya antologier från det tvärvetenskapliga Temat Postantibiotiska framtider vid Pufendorfinstitutet.  Antologierna grundar sig i de frågeställningar och perspektiv på antibiotikaresistens och en levbar framtid utan antibiotika som gruppen utforskade under sin tid vid institutet 2019-2020. Liksom

https://www.pi.lu.se/artikel/en-framtid-utan-antibiotika-utforskas-i-nya-antologier - 2025-10-09

Medan den sociala tilliten i Sverige och i andra västeuropeiska länder ligger på en relativt stabil och hög nivå, så dalar den i USA. Hur kan man förklara detta? Ny forskning visar att den amerikanska trenden till stor del kan förklaras av minskat förtroende för de politiska institutionerna samt av erfarenhet från att ha varit arbetslös. ”Skulle du säga att man i allmänhet kan lita på de flesta

https://www.sam.lu.se/artikel/unik-studie-visar-varfor-amerikaner-tappar-fortroende-varandra - 2025-10-09

För att klara sig kvar länge på sin post bör en utrikes­minister ha diplomatisk bakgrund. De som oftare får gå i förtid kommer ur de politiska leden. Det vet professor Hanna Bäck som tillsammans med kollegor kartlagt 1100 utrikesministrar, från ­franska revolutionen 1789 och framåt. Det har forskats mycket om kungars, presidenters och andra ledares tid vid makten – hur de kommit dit och varför de

https://www.sam.lu.se/artikel/diplomater-taligaste-utrikesministrarna - 2025-10-09

På COP-mötets första dag i Dubai togs ett formellt beslut om att inrätta en fond för att stötta utvecklingsländer att hantera klimatskador. En pragmatisk framgång för klimaträttvisa menar hållbarhetsprofessorn Emily Boyd som nu hoppas att även Sverige ska följa efter med löften om finansiellt stöd. Emily Boyd, professor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, är en av få experter i

https://www.sam.lu.se/artikel/manga-fragor-kvarstar-med-ny-klimatskadefond - 2025-10-09

CASE-forskaren Lisa Ekstam har tillsammans med FoU Helsingborg fått fyra miljoner kronor till projektet "Tillsammans bygger vi den omtänksamma staden: Innovation i samverkan för ett demensvänligt Helsingborg". Detta projekt är knutet till CASE:s samverkansinitiativ Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen. Fyra frågor till Lisa Ekstam. Hur ser ditt samarbete med Demensvänligt H

https://www.case.lu.se/artikel/projekt-att-skapa-ett-demensvanligt-helsingborg-far-medel-fran-vinnova - 2025-10-09

Alla partiklar som når atmosfären leder till olika kemiska reaktioner. Partiklar kommer dels från naturliga källor som vulkanutbrott och skogsbränder, dels från luftföroreningar och utsläpp. Aerosolforskaren Johan Friberg studerar partiklar på höga höjder. Han befarar att det ökade antalet skogsbränder globalt kan ha stor påverkan på ozonlagret. – Jag studerar luften som ligger i stratosfären och

https://www.fysik.lu.se/artikel/okat-antal-skogsbrander-kan-skada-det-viktiga-ozonlagret - 2025-10-09

Parkinsons sjukdom utvecklas i takt med att hjärnans nervceller bryts ner. Nedbrytningen orsakas av skadliga ansamlingar av proteinet alfa-synuklein. Nu har forskar vid Lunds universitet i samarbete med europeiska kollegor fått en ökad förståelse för hur dessa ansamlingar, proteinaggregat, uppstår. Resultaten publiceras i Cell Reports. Hjärnan består av miljarder nervceller som för att fungera är

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-ron-om-astrocyternas-roll-vid-parkinson - 2025-10-09

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2025-10-09

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2025-10-09

Att bestämma över sin kropp och sitt liv är en stor del av att vara människa i Sverige idag. En del av det är att ta hand om sin sexuella hälsa och att välja om och när man skaffar barn. I heterosexuella förhållanden är det ett arbete som ofta hamnar på den som kan bli gravid. Idealet enligt ny forskning är ett annat och handlar om en jämlik fördelning av preventivmedelsanvändningen och arbetet ru

https://www.sam.lu.se/artikel/att-dela-det-odelbara-starkt-jamlikhetsideal-i-ungas-preventivmedelsarbete - 2025-10-09

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le

https://www.medicin.lu.se/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2025-10-09

Sparbanken Skånes ägare Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta donerade 2016 cirka 16 miljoner kronor till strokeforskning vid Lunds universitet över en sexårsperiod. Medel som bland annat går till ett forskningspris. Årets mottagare av Sparbanken Skånes Forskningspris är Andreea Ilinca, för sin kliniskt betydelsefulla forskning om ärftliga faktorers roll för utveckling av stroke hos unga vuxna. De sen

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-om-geners-roll-vid-tidig-stroke-prisas - 2025-10-09

Övervikt hos barn går att förebygga, och ju tidigare man börjar desto bättre. Det visar Mariette Derwig i sitt avhandlingsarbete i vilket hon utvecklat en samtalsmodell att använda inom barnhälsovården för att förebygga övervikt och främja sunda levnadsvanor. Drygt 6000 fyraåringar och deras föräldrar på 35 barnhälsovårdsenheter i Skåne har deltagit i studien. Barnobesitas, barnfetma, är sedan fle

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-modell-ska-underlatta-halsoframjande-samtal-om-barns-overvikt - 2025-10-09